Emil The Star
Nu har underbaraste Emil vandrat vidare...
Han blev avlivad idag morse, Vi hade lämnat en knäckebröds tårta till honom som han fick.
Jag kommer ihåg när jag var mindre, Jag ville allra helst rida Emil varje lektion. Jag har alltid varit väldigt osäker så då var ju klippan Emil perfekt!
Sommaren 06 hyrde jag och Elli både Emil och Molly på bete i prittiniemi i en vecka och en dag (Vi blev jätte lyckliga när vi fick reda på att transporten var uthyrd samma dag vi tänkt fara hem egentligen!) vi red varje dag och försökte tom att bada, Men Molly ville i bara och jag fick för mig att jag inte vågade gå ut nå långt i vattnet fast Emil ville.
Jag minns inte riktigt när men tror det var ngn ggn 2008 som Emil blev halt och man konstanterade att det var spatt. Han vilade ett tag och sen skulle han börja ledas varje dag. Vi fick börja leda honom varje helg och tillslut kunde jag börja rida smått, Först i skritt, sen lite trav och även galopp. Efter ett tag sökte dom halvfodervärd till Emil så han skulle bli motionerad alla dagar i veckan och vi tog honom. 4 dagar i veckan i nästan ett år skötte jag och red lr tömkörde. Vi tävlade lite, en klubbtävling i dressyr (LC:1) och kom på delad andra plats!
Jag var ju redan hyfsat lång när vi tog Emil på foder och jag växte snart ur honom och red honom en sista gång.
Nu idag den 28/5 så fick han galoppera vidare till dom gröna ängarna när han började avlasta benet och även fick ont i ryggen. Jag fick veta det typ 1 vecka innan och skötte om honom och gick på nån liten promenad.
Igår måste ha varit den jobbigaste dagen i mitt liv. Jag hade varit under kvällen och skött om Possa. Mellan kl 20 -22 typ så grät jag största delen när jag höll på med Emil, Jag bara satt hos honom, Klappade, Klippte av en bit av manen och flätade. Jag kom på att han älskat att vara lös i ridhuset och få rulla så vi tog honom dit och först var han nog lite fundersam. Vad var det meningen att han skulle göra? Men somvanligt rullade han sig nogrannt, På båda sidorna (Filmat såklart!) vi tog in honom igen och jag borstade av det värsta av smutsen. Sen var det dax att säga hejdå, Det är det hitills jobbigaste jag gjort att lämna honom och veta att man aldrig får känna på den långa manen, den mjuka mulen eller se dom mörka, kloka ögonen...
Men det var skönt för honom, Att slippa lida och ha ont...
Rest in Peace Emil the Star, Det kommer ALDRIG att finnas ngn som han eller som kan ersätta honom.
Kommentarer
Postat av: Mathilda
Jag saknar dig Emil<3
Trackback
